Visar inlägg med etikett lagar och regler. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett lagar och regler. Visa alla inlägg

torsdag 5 november 2015

Förpackningsinsamling

Den som importerar, tillverkar, fyller eller säljer förpackningar eller förpackade varor är ansvarig för att förpackningarna samlas in och återvinns. Det enklaste sättet för ett företag att uppfylla sitt producentansvar är att ansluta sig till Förpacknings- & tidningsinsamlingen, FTI. De gröna behållarna för tidningar och förpackningar i glas, kartong, plast och metall som står på returstationerna runt om i landet ägs och sköts av FTI och insamlingen finansieras av de anslutna företagen.

Enhope AB, företaget bakom butiken Silvergrejs, är från och med i år medlem i FTI, vilket betyder att du nu med gott samvete kan slänga våra zippåsar och tängernas förpackningar i förpackningsinsamlingen :-)

Varför var vi inte med redan tidigare? Jag erkänner att svaret är ren okunskap. För ungefär ett år sedan började jag fundera på socialt ansvarstagande, även kallat Corporate Social Responsibility (CSR) och läste bland annat om ISO-riktlinjerna för CSR. Ett givet första steg är att se till att följa befintliga lagar och regler. Jag har alltid gjort mitt bästa att ta reda på vad som gäller, men när jag grävde lite till insåg jag att jag hade missat producentansvaret för våra förpackningar.

Som producent ska vi redovisa förpackningar som vi fyller, förpackningarna på färdigförpackade varor (t.ex. tänger och andra verktyg) och emballaget som varorna importeras i. Förpackningarna ska redovisas i antal kilo per förpackningsslag, t.ex. plastförpackningar och pappersförpackningar.

För ett så litet företag som Enhope AB blir det inte speciellt många kilo om året. Jag skulle tro att vi hamnar på lägsta möjliga avgiften, 2000 kr plus moms om året. Från och med nästa år hoppas jag dessutom kunna betala schablonavgift i stället för att väga och räkna förpackningarna. Om ett par veckor ska jag på ett informationsmöte och lära mig allt om hur redovisningen går till, efter det vet jag förhoppningsvis även mer om schablonavgifter.

Som tack för anslutningen till FTI har företaget fått ett fint anslutningsbevis som jag kan skriva ut och sätta upp på väggen. Jag får även använda nedanstående logga på webbsidan, och jag kan tillverka "gröna punkten"-etiketter och sätta på förpackningarna för att informera om att de ska sorteras. Men framför allt har jag bättre samvete när jag vet att företaget är med och betalar för sig :-)




måndag 25 maj 2015

EU vill stoppa konfliktmineraler

"Konfliktmineraler" är mineraler som utvinns i områden där det pågår en väpnad konflikt och där intäkterna hjälper till att finansiera konflikten. Det mest kända exemplet är mineraler från Demokratiska republiken Kongo (Kongo-Kinshasa), där en blodig konflikt fortsätter att skörda liv och orsaka stort lidande år efter år. Landet har rika naturtillgångar med bland annat coltan, guld och casserit (som innehåller tenn), men utvinningen sker på ett människovidrigt sätt och pengarna går till rebellgrupper och armeer som kan fortsätta hålla konflikten vid liv.

Nu har EU-parlamentet föreslagit att importörer och tillverkare som använder mineraler så som tantal (som utvinns ur coltan), guld, wolfram och tenn ska certifieras för att .


Pressmeddelande från EU-parlamentet

måndag 16 februari 2015

Kemikalieinspektionens kontroll av smycken

Kemikalieinspektionen har tillsammans med omkring hundra av landets kommuner granskat förekomsten av nickel, bly, kadmium och kvicksilver i smycken som säljs i butikerna. Sammanlagt analyserade KemI 1162 smycken och cirka 600 butiker, importörer eller tillverkare fick redogöra för hur mycket de vet om reglerna och vad de gör för att kontrollera sina varor. 18% av de analyserade smyckena innehöll för mycket kadmium eller bly alternativt avgav för mycket nickel. Ett par smycken innehöll även små mängder kvicksilver.

Förekomst av nickel


Nickel kan som de flesta vet ge allergi vid hudkontakt. EU har haft regler för hur mycket nickel smycken får avge sedan år 2000, men ändå överskred 25 stycken (c:a 2%) av smyckena gränsvärdet.

Hur kan det komma sig att nickel, som har varit på tapeten sedan 80-talet och hårt begränsat i femton år, fortfarande förekommer? Jo, 17% av butikerna som kommunerna besökte hade inte alls hört talas om att det finns regler för nickel, bly och kadmium i smycken. Då är det snarare tur att det är så få smycken som innehåller nickel.

Nästa gång du handlar smycken och frågar om nickel, nöj dig inte med "jag vet inte" som svar! Berätta för butikspersonalen att smyckena inte får säljas om de avger för mycket nickel.

Förekomst av kadmium och bly


Kadmium är ett miljögift och giftigt att förtära. Det kan ge benskörhet och njurskador och misstänks ge cancer. Smycken som importerats till EU eller tillverkats inom EU efter december 2011 får inte innehålla mer än 0,01 viktprocent kadmium. 75 av de smycken i testet som importerats efter december 2011 innehöll för mycket kadmium.

Liknande begränsningar gäller för bly sedan oktober 2013. Bly är också ett miljögift och farligt att suga på eller svälja. Analyserna hittade 113 smycken som inte följde blyregeln, men bara 26 av dem var utsläppta på marknaden efter oktober 2013 och därmed förbjudna att sälja.

Reglerna för bly och kadmium är relativt nya och bland butikerna som kommunerna intervjuade hade mer än hälften inte hört talas om reglerna. De flesta som kan reglerna måste dessutom lita helt på leverantörernas löften, eftersom en XRF-analysator som behövs för att ta reda på halten av bly och kadmium är en mycket dyr apparat som kräver specialutbildning.

Bly i strass/glasstenar


Begränsningen för bly i smycken gäller inte enbart metalldelar, utan även glas om det inte handlar om kristallglas. Kemikalieinspektionens tester visade att glasstenar (strass) i många smycken innehöll för mycket bly om glaset inte kan klassas som kristallglas. KemI hade dock ingen möjlighet att analysera glaset så djupgående att de kunde avgöra om det var kristallglas.

Jag bloggade redan när blyregeln kom om följderna för glaskonstnärer som skapar smycken och smyckedelar i lampworkteknik eller glasfusing, men reglerna gäller allt glas utom kristallglas. Swarovski har tagit bort blyet från sina glaspärlor och smyckeskomponenter och innan dess räknades de som kristallglas, men hur mycket bly innehåller "chinarowski"-kopior eller de små glasbitarna i strassdelar? Det är bara tillverkarna som kan svara på det, eller en lycklig ägare av en XRF-apparat.

Ställ krav på leverantörerna


Eftersom de flesta har begränsade möjligheter att själva testa för bly och kadmium är det avtal med leverantörerna som gäller. Så småningom når kraven fram till tillverkarna, där ändringen måste ske.

Här är Kemikalieinspektionens egen artikel om granskningen, med länk till den fullständiga rapporten: http://kemi.se/sv/Innehall/Nyheter/Kontroll-av-oakta-smycken-visar-brister/

måndag 8 december 2014

Småhandlare undantagna från ändringar i diskrimineringslagen

Första januari 2015 innebär nya lagar och lagändringar. En av lagarna som ändras är diskrimineringslagen.

Det stora tillägget i diskrimineringslagen är ett tillägg i första kapitlets fjärde paragraf, "I denna lag avses med diskriminering":

3. bristande tillgänglighet: att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till
– de ekonomiska och praktiska förutsättningarna,
– varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt
– andra omständigheter av betydelse,
Det har sedan länge varit förbjudet att diskriminera personer med funktionsnedsättning, men detta tillägg fastställer och förtydligar att det även räknas som diskriminering att t.ex. inte anpassa affärslokalen för rullstolsburna kunder eller inte anpassa webbshoppen för personer med nedsatt syn.

Undantag för småföretag


Noterade du stycket om hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar? Detta preciseras vidare i fjärde kapitlets tolfte paragraf. Första stycket i denna fastställer att diskrimineringslagen även gäller företag som sysslar med handel av varor och tjänster.
Diskriminering är förbjuden för den som
1. utanför privat- och familjelivet tillhandahåller varor, tjänster eller bostäder till allmänheten, 
Men genom ett nytt tillägg i paragraf 12 c undantas småföretag från denna regel (se det betonade stycket):
Förbudet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet i 12 § första stycket 1 gäller inte 
1. i fråga om bostäder, 
2. för privatpersoner, 
3. för företag som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än tio arbetstagare, och  
4. om det i fråga om tillhandahållande av varor och tjänster krävs åtgärder i fråga om fastigheter och byggnadsverk som går utöver de krav på tillgänglighet och användbarhet som har ställts i bygglov eller startbesked för den aktuella fastigheten eller byggnadsverket enligt plan- och bygglagen (2010:900) eller äldre motsvarande bestämmelser och enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa bestämmelser. 
Du som har ett enmansföretag eller någon enstaka anställd behöver alltså inte göra något alls åt lagändringen om du inte vill. Samtidigt är det alltid bra att tänka på tillgänglighet både fysiskt och på webben, om inte annat för att du inte ska förlora kunder på grund av att de inte kommer åt att handla av dig.

Hela diskrimineringslagen hittar du bland annat på Riksdagens webbplats.



tisdag 28 maj 2013

Krav på kassaregister även för torghandlare gynnar hantverkare

Nu har riksdagen bifallit förslaget om att även torghandlare måste ha kassaregister. Ändringen träder i kraft från 1:a januari 2014.

Lugn nu, detta är inte domedagen för din hantverksförsäljning. Innan du får panik och avbokar nästa års hantverksmarknader eller börjar shoppa kassaregister bör du läsa listan på undantag från kravet på kassaregister. Speciellt ska du notera undantaget för verksamhet med kontantförsäljning av obetydlig omfattning: 
Verksamhet med kontantförsäljning av obetydlig omfattning: Obetydlig omfattning innebär att försäljningen normalt inte överstiger fyra prisbasbelopp per år inklusive moms.
Ett prisbasbelopp 2013 är 44500 kr. Du får alltså sälja kontant för 178000 kr om året innan kravet på kassaregister gäller dig. Detta undantag fortsätter att gälla även efter att undantaget för torghandel tas bort vid årsskiftet.

Olycksfåglar som har hävdat att detta slår mot bl.a. småhantverkare som säljer sina alster på marknader och inte har råd att köpa ett kassaregister måste ha missat detta undantag. Den hantverkare som säljer för 178000 om året plus eventuell internetförsäljning och ändå inte har råd att köpa ett kassaregister bör kanske se över sin prissättning ;-)

Lagändringen innebär alltså inte döden för hantverkare på marknader. Tvärt om gynnar kravet hantverkare och andra småhandlare i och med att konkurrensen ska bli sjysstare. Det kan vara svårt nog att konkurrera mot "proffsen" som säljer importerat massproducerat gods i ståndet bredvid utan att eventuellt skattefusk dumpar priserna ytterligare. Det finns visserligen en risk att ändringen blir verkningslös eftersom den som vill fuska inte redovisar all sin försäljning och därmed lätt kan påstå att deras försäljning är så låg att den kan räknas som obetydlig, men nu finns det i alla fall en möjlighet för Skatteverket att börja granska misstänkta fuskare även inom torghandeln.

Mer om kravet på kassaregister kan du läsa på Skatteverkets webbsida.

måndag 14 januari 2013

Om en burk med etsningsmedel

För några år sedan köpte jag en burk etsningsmedel som man kan etsa glas med. Min avsikt var att etsa lampworkpärlor och fusade glascabochoner. Jag har dock ännu inte kommit till kritan, så burken står fortfarande oöppnad.

Nyligen läste jag några forumdiskussioner om etsningsmedlens farlighet eller ofarlighet. Vem som helst kan väl förstå att ett medel som kan fräta på glas är onyttigt att äta eller få på sig, men exakt hur farligt är medlet? Det visade sig vara oklart, då svaren blev allt från "jag har etsat pärlor i 10 år, jag använder plasthandskar och har ventilation, det har aldrig varit några problem" till "jag är kemist och vi får inte ens ha så farliga medel i labbet".

Jag tog fram burken och läste på den. Burken är köpt i Sverige och farliga kemikalier som säljs i Sverige måste vara märkta med farosymboler och ha information på svenska. Tyvärr fanns det inga farosymboler på burken och all text var på engelska.

Det stod i alla fall vad det aktiva ämnet heter (ammonium bifluoride), så jag slog upp ämnet i EU:s databas över kemikalier. Där visar det sig att medlet inte bara är farligt, utan till och med så farligt att den som vill sälja det måste ha tillstånd. Tillstånd krävs även för privat bruk av ämnet, d.v.s. det är för farligt för att hanteras av amatörer om de inte vet vad de håller på med.

Eftersom jag gör pärlor som en del av min näringsverksamhet räknar jag mig som yrkesmässig användare. Jag behöver därmed inte tillstånd för att använda medlet, men jag vill ändå veta mer om det. Eftersom medlet var farligt och jag är en yrkesmässig användare borde jag ha fått ett säkerhetsdatablad för det. I säkerhetsdatabladet ska det bl.a. framgå hur farligt medlet är, vad man ska göra om något händer, och hur man ska göra sig av med restprodukter och överblivet medel.

Reglerna för säkerhetsdatablad är visserligen ganska nya, men de var i kraft när jag köpte etsningsmedlet. Jag fick ändå inget säkerhetsdatablad från butiken, och de har (lyckligtvis) slutat sälja medlet för ett bra tag sedan så jag lär inte kunna få något nu.

Eftersom både märkning och säkerhetsdatablad saknas kan jag nu inte avgöra exakt hur farligt ämnet är eller vad jag behöver göra för att kunna använda det på ett säkert sätt. Jag vill inte gå på hörsägen och gissningar när det gäller ämnen som av EU är klassade som så farliga att de kräver tillstånd för försäljning och privat användning. Jag lämnar hellre in burken oöppnad i skåpet för farliga ämnen på återvinningsstationen. Om importören hade kunnat reglerna och fixat märkning och säkerhetsdatablad hade jag kanske vågat behålla och använda produkten, eller i annat fall vetat att jag ska låta bli att köpa produkten till att börja med.

Ibland får jag frågan varför jag inte säljer silverdip, argentoxid, lim eller andra kemiska produkter. Svaret är helt enket att det är alldeles för mycket jobb att klassificera och märka importerade kemikalier när det handlar om en så liten mängd som jag skulle sälja. Märkningen är till för att skydda konsumenter och yrkesmässiga användare från att skada sig själva, andra och miljön. Det är viktigt att det blir rätt och jag har inte resurser till att fixa en märkning som jag vågar ta ansvar för.

Om jag hittar svenska grossister eller tillverkare som följer reglerna och har märkt upp sina varor kan jag tänka mig att köpa av dem för att sälja vidare, men än så länge har jag inte hittat lämpliga leverantörer.

onsdag 2 januari 2013

EU-förordning om bly i smycken (sammanställning)

Som jag skrev för drygt en månad sedan har EU infört ett förbud mot bly i smycken. Jag har senare skrivit flera inlägg om detta och bjuder nu på en sammanställning så att du som läsare hittar rätt bland alla inlägg.

Börja med att läsa mitt ursprungliga inlägg om förordningen, så slipper jag upprepa det här :-)

Förbudet innebär sammanfattningsvis att smycken och smyckedelar som förs ut på marknaden (dvs importeras eller tillverkas) fr.o.m. 9:e oktober 2013 inte får innehålla mer än 0,05% bly. Kristallglas, emalj och i vissa fall halvädelsten är undantagna från förbudet.

Du som tillverkar och säljer smycken måste alltså kontrollera att allt material du använder efter detta datum är blyfritt, om det inte täcks av undantagen.

Du som säljer pärlor och smyckedelar bör redan nu börja ta reda på om dina varor är blyfria, eftersom dina kunder sannolikt snart inte längre vill köpa blyhaltiga delar. Från och med ovan nämnda datum får du heller inte sälja blyhaltiga smyckedelar inom EU.

Enligt Kemikalieinspektionen kan du dock fortsätta sälja befintligt lager som du har köpt in innan den 9:e oktober. Detta gäller även dig som säljer pärlor och smyckedelar, och då gäller även att dina kunder kan tillverka smycken av dessa delar trots att de inte är kontrollerade. Jag vet inte riktigt hur detta går ihop, men sådan är Kemikalieinspektionens tolkning. Förmodligen behövs ett prejudikat från en domstol för att det ska bli helt klarlagt vad som gäller.

Enligt Kemikalieinspektionen behöver du inte testa alla komponenterna själv, utan det räcker att du har dokumenterat avtal med din leverantör om att delarna ska vara blyfria och gör stickprov.

Läs gärna även mitt inlägg med några ytterligare frågor och svar.

Om du tillverkar fusade glascabochoner eller lampworkpärlor bör du även läsa följande inlägg:

Bly i Bullseye-glas och den nya EU-förordningen
Blyinnehåll i olika lampwork- och fusingglas

Mer om bly i smycken och glas

För ett tag sedan nämnde jag att EU förbjuder bly i smycken. Förbudet innefattar både metall, glas och andra komponenter, med några få undantag. Igår skrev jag om vad det innebär för Bullseye-glas, som många arbetar med för att skapa egna glassmycken. Här är svar på några ytterligare frågor kring bly i smyckesdelar. Svaren baseras bland annat på uppgifter jag har fått från Kemikalieinspektionen. 

Hur tar jag reda på om mina smyckedelar innehåller bly?

Fråga din leverantör. Än så länge är det inte säkert att de kan svara på frågan eftersom de kanske inte heller vet, men du kan alltid fråga. Det finns blytest att köpa, men de är ganska dyra och än så länge svåra att få tag på (jag känner inte till någon som säljer dem i Sverige och jag hittar bara någon enstaka i Europa). Man kan även testa med XRF-analys, men detta kräver dyr specialutrustning.


Vad kan jag göra med blyhaltiga metalldelar?

Jag tycker att du ska slänga det (lämna in på återvinningsstation kanske?). Bly är giftigt, och metaller som innehåller bly avger bly om man stoppar det i munnen.


Är det helt säkert att blyförbudet även gäller smyckedelar i glas?

Jag har frågat Kemikalieinspektionen om tolkningen av förordningen när det gäller smyckedelar av vanligt glas (exempelvis glaspärlor), och de anser att vanligt glas inte är undantaget trots att kristallglas och emalj är det. Förordningen nämner inte vanligt glas (bara kristallglas, emalj och halvädelsten) och jag tycker att det kan finnas utrymme för annan tolkning än den Kemikalieinspektionen gjorde (t.ex. att glas kan innefattas av definitionen av emalj), men detta kan bara avgöras av domstol eller i slutändan EU-domstolen om någon tar upp frågan där. Tills dess kan jag bara rekommendera att man följer Kemikalieinspektionens tolkning. Om du får något annat svar från Kemikalieinspektionen eller någon motsvarande instans i annat EU-land får du gärna meddela detta.


Jag har köpt handgjorda fusade cabochoner eller lampworkpärlor. Hur vet jag om de innehåller bly?

Fråga den som har gjort cabben eller pärlan. Om det är en fusad cabochon av Bullseye-glas som innehåller rosa eller lila glas är risken stor att den innehåller bly. Om det är handgjorda lampworkpärlor beror det på vilket märke på glas som har används. De flesta lampworkglasen som används av hantverkare är blyfria, men en del använder Bullseye-glas och då är det åter igen risk att det inte är okej om färgerna är rosa eller lila eller glaset har en metallisk yta. Glas kan inte testas med enkla blytest eftersom blyet inte avges, utan måste testas med XRF-analys.


Är glaspärlor och cabochoner som innehåller bly farliga att använda?

Glas avger väldigt lite bly även om det innehåller bly (se t.ex. Bullseye's eget svar om bly). EU-förordningen gör dock inget undantag för vanligt glas, utan enbart för kristallglas och emalj. De verkar därmed ha gjort bedömningen att blyhaltigt glas inte är lämpligt att använda i smycken. 


Vad kan jag göra med glaspärlor och glascabochoner som jag har tillverkat eller köpt som eventuellt innehåller bly?

Du kan tillverka smycken av dem och antingen lägga upp dem till försäljning före oktober 2013 eller ge bort dem när du vill (eftersom förbudet gäller smycken som säljs). Du kan även tillverka prydnadsföremål av dem efter oktober 2013 eftersom blyförbudet endast gäller smycken.


Jag tillverkar fusade cabochoner eller lampworkpärlor. Räcker det att täcka över det blyhaltiga glaset med annat glas?

Nej. EU-förordningen begränsar halten av bly i varje smyckeskomponent, inte hur mycket bly som kan avges om man stoppar komponenten i munnen. Därmed hjälper det inte att det blyhaltiga glaset är inbäddat i annat glas.


Vad kan jag göra med mitt blyhaltiga fusingglas?

Förbudet mot bly gäller enbart smycken och komponenter till smycken. Du kan fortfarande tillverka prydnadsföremål m.m. av glaset. Bullseye rekommenderar att man för säkerhets skull täcker blyhaltigt glas med klarglas om det ska användas i matkärl.



tisdag 1 januari 2013

Lead Content in Bullseye Glass and New EU Regulation

This blog is usually in Swedish, but I am writing this post in English since it may be valuable for people outside Sweden as well. There's a Swedish translation at the end of the post.

In September 2012 the European Union passed a new regulation that limits the lead content in jewelry. The regulation applies to new jewelry brought to the European market after October 9th 2013. The lead content in any component of the jewelry may not be more than 0,05% (weight).

There are a few exceptions to the rule, for example lead crystal glass and enamels. Lead crystal glass can contain over 30% lead oxide but it is excepted due to a "lack of information on the release of lead under mouthing conditions" and because there are "no suitable alternatives" to these materials. The same reasoning applies to enamels.

Ordinary glass can contain smaller amounts of lead oxide in order to produce certain colours, especially pinks and purples. According to the glass manufacturer Bullseye, the release rate of lead from such glass is also very low. Still, it seems like ordinary glass is not included in the exception! I've verified this with the Swedish Chemicals Agency. If you get a second opinion from your national equivalent and they don't agree, please leave a comment!

This is a concern for anyone who sells, uses or makes glass beads or other jewelry components made of glass (except crystal glass and enameled metal components). If you sell or buy glass beads, you must ask your supplier about the lead content. If you make glass beads or components, you must ask your glass vendor about the lead content.

Lots of lampwork and fusing glass is lead free, but Bullseye uses lead in their lovely pinks and purples. Bullseye considers the glass food safe since the lead isn't released, but the EU regulation limits the presence of lead rather than the release rate.

According to Bullseye's Medical Safety Data Sheet for glass that contains lead, the products listed below contain at least 1% and up to 27%(!) lead oxide (and thus way too much lead for jewelry). The letters within parenthesis show in which shapes they sell the glass in: S - sheet, R- rods and F - frit. All streaky glass sheets (sheet glass consisting of a mix of 2-3 colours) containing any of these glasses are also on the list in the MSDS, but I don't list them here.

You can still use glass with lead content for making objects like vases and paperweights, but not for jewelry.

I haven't investigated the lead content of Spectrum glass or all other lampwork glass brands. According to a supplier, Double Helix and Effetre lampwork glass is lead free.

Here is a link to the regulation: EU regulation on lead in jewelry


Bullseye glass containing lead:

000014 Cobalt Blue Opaque (R)
000243 Translucent White Opalescent (SRF) (note: this is not the ordinary opaque white)
000301 Pink Opalescent (SRF)
000305 Salmon Pink Opalescent (SF)
000313 Dense White Opalescent (R)
000332 Plum Striker Opalescent (S)
000334 Gold Purple Opalescent (SRF)
001205 Light Coral Striker Transparent (S)
001215 Light Pink Striker Transparent (SRF)
001234 Violet Striker Transparent (SRF)
001305 Sunset Coral Transparent (SRF)
001311 Cranberry Pink Transparent (SRF)
001332 Fuchsia Transparent (SF)
001334 Gold Purple Transparent (SRF)
001342 Cranberry Sapphirine Transparent (R)
001701 Amber Lustre Transparent (R)
001707 Green Lustre Transparent (R)
001717 Copper Green Lustre Transparent (R)
001823 Burnt Scarlet Tint (SF)
001824 Ruby Red Tint (SF)
001831 Ruby Pink Tint (SF)


På svenska

I september 2012 godkände Europeiska Unionen en ny förordning som förbjuder bly i smycken. Förordningen gäller nya smycken som kommer ut på marknaden inom EU efter den 9:e oktober 2013. Blyinnehållet får inte vara högre än 0,05% (viktprocent).

Förordningen innehåller några undantag, t.ex. för kristallglas och emalj. Kristallglas (även kallat blyglas) kan innehålla över 30% blyoxid, men är undantaget från blyförbudet eftersom "uppgifter saknas om migrationen av bly när föremålet stoppas i munnen" och för att "lämpliga alternativ saknas". Samma resonemang gäller för emalj.

Vanligt glas kan också innehålla mindre mängder blyoxid för att få fram vissa färger, speciellt rosa och lila. Enligt glastillverkaren Bullseye avger inte heller sådant glas bly när man stoppar glaset i munnen. Ändå verkar det som att vanligt glas inte är undantaget! Jag har kontrollerat detta med Kemikalieinspektionen, som bekräftade att exempelvis glaspärlor av vanligt glas inte är undantaget.

Detta berör alla som säljer, använder eller tillverkar glaspärlor eller andra smyckedelar av glas (förutom kristallglas). Om du säljer eller köper glaspärlor ska du kontakta din leverantör och fråga om blyhalten i pärlorna. Om du tillverkar glaspärlor eller andra smyckedelar ska du kontakta din glasleverantör eller tillverkare och fråga om blyhalten.

Många lampwork- och fusingglas blyfria, men Bullseye använder bly i sina vackra rosa och lila glas. Bullseye anser att glaset är säkert att använda till t.ex. matkärl eftersom blyet inte avges, men EU-förordningen begränsar mängden bly och inte hur mycket bly som avges.

Enligt Bullseye's säkerhetsdatablad för glas som innehåller bly innehåller glasen i listan ovan minst 1% och upp till 27% bly (d.v.s. alldeles för mycket för smycken). Bokstäverna inom parentes efter varje glassort anger vilka format glaset säljs i: S - sheet/skivor, R - rods/stavar, F - frit/frittor. Streaky-glas (glasskivor som består av en mix av 2-3 olika färger) som innehåller något av dessa glas listas också i dokumentet, men jag har inte räknat upp dem här.

Du kan fortfarande använda blyhaltigt glas till att göra föremål som vaser eller brevpressar, men inte till smycken.

Jag har inte tagit reda på blyhalten i Spectrumglas eller andra märken av lampworkglas. Enligt uppgift från en leverantör är lampworkglas från Double Helix och Effetre blyfria.

Här är en länk till förordningen: EU-förordning om bly i smycken
Om du har frågor om förordningen kan du vända dig till Kemikalieinspektionen

onsdag 28 november 2012

EU förbjuder bly i smycken

Nu följer EU Kaliforniens exempel och förbjuder bly i smycken. Smycken som släpps ut på marknaden från och med den 9 oktober 2013 får inte innehålla mer än 0,05 viktprocent bly, med undantag för följande material:

  • Kristallglas
  • Naturliga ädelstenar och halvädelstenar som inte har behandlats med bly eller blyföreningar
  • Emalj
Undantagen beror på att det inte är fastställt att dessa material avger bly om man stoppar det i munnen och på att rimliga alternativ till dessa material saknas. 

fredag 28 september 2012

Om reklam i sociala medier

Marknadsföring av varor och tjänster regleras av marknadsföringslagen. Lagen är till för att skydda konsumenterna från bland annat otydlig, vilseledande och obeställd reklam, och det tycker jag är bra.

Enligt marknadsföringslagen måste det vara tydligt att reklam är just reklam. En recension av en produkt är till exempel inte reklam så länge du säger din egen åsikt och inte får något i utbyte av den som tillverkar eller säljer produkten. Om någon däremot ber dig att nämna deras varor på Facebook eller i din blogg i utbyte mot gåvor räknas det som att du gör reklam för dem. Då måste det framgå att ditt uttalande är reklam.

Självklart räknas det även som reklam att lyfta fram sitt eget företags varor och tjänster. När jag pratar om Silvergrejs varor i denna blogg gör jag reklam, och jag hoppas att det är uppenbart både att det är ett företag som står bakom bloggen och att ett omnämnande av företagets produkter ska räknas som reklam och inte som en oberoende recension.

Vill du veta mer om marknadsföringslagen? Läs mer hos Konsumentverket:

Konsumentverket: Om marknadsföringslagen
Konsumentverket, pressmeddelande: Tydligare regler för reklam i sociala medier

onsdag 26 september 2012

Hobby eller företag?

För fem år sedan startade jag Silvergrejs för att jag tyckte att det var svårt att hitta smyckedelar i äkta silver i Sverige. Jag bestämde mig helt enkelt för att börja importera silverdelar själv och sälja dem vidare. På det viset kunde jag även köpa in de varor jag själv ville ha.

Innan jag köpte en enda pinal till till denna verksamhet skaffade jag F-skattesedel och registrerade mig för moms, dvs jag startade en enskild firma. Import av varor i syfte att sälja dem vidare är nämligen momspliktig näringsverksamhet, och för att bedriva sådan verksamhet ska man ha ett företag.

För mig var det självklart att starta ett företag för min verksamhet, men det är inte alltid lika uppenbart vad som är en hobby och vad som kräver ett riktigt företag.

Funderar du på om du borde starta ett företag? Så fort du säljer något är det en relevant fundering, även om all försäljning inte kräver ett företag. Läs mer på Skatteverkets hemsida:

Skatteverket: Vad är näringsverksamhet?

Testa dig själv: hobby eller företag?

Reservation: Jag är inte skattejurist och har ingen koppling till Skatteverket. Detta "test" är inte heltäckande och jag kan inte garantera att det är 100% korrekt. Dubbelkolla all information med Skatteverket. Det är ditt eget ansvar att du gör rätt!

Du pärlar på din fritid för att du tycker att det är roligt, och du säljer något enstaka smycke då och då. Du har ingen ambition att tjäna mer pengar på försäljningen av smycken än du lägger på att köpa pärlor och verktyg.
Detta är en hobby eftersom du inte har något vinstsyfte. Spara alla kvitton för säkerhets skull och kolla varje år om du har gått med vinst. Eventuell vinst ska du redovisa i självdeklarationen.

Du pärlar för att du tycker att det är roligt men också för att tjäna lite pengar på att sälja smycken. 
Du bedriver förmodligen näringsverksamhet och ska i så fall starta ett företag och redovisa moms. Läs mer på Skatteverkets hemsida eller kontakta ditt skattekontor.

Några pärlor du köpte till ett projekt blev över, och du säljer dem till en annan pärlare till samma pris som du själv köpte dem. 
Enstaka försäljningar av saker du har köpt för eget bruk är inte näringsverksamhet, men eventuell vinst från försäljningarna kan vara skattepliktig. Kolla med Skatteverket.

Du köper regelbundet pärlor från utlandet på storpack, använder kanske några själv och säljer resten med vinst. 
Du bedriver med stor sannolikhet näringsverksamhet och ska i så fall starta ett företag och redovisa moms.